Det främmande och det igenkännbara
Liu Chien-Kuang och Tone Linghult — två unga glaskonstnärer debuterar på Galleri Glas.
Liu Chien-Kuang
Den i Taiwan födde och uppväxte, numera i Gustavsberg bosatte glaskonstnären och formgivaren Liu Chien-Kuang är i sin konst inspirerad av olika kulturella arv och postkoloniala perspektiv. I sin glaskonst utforskar han urgamla tekniker och traditioner, tillämpade med alla de möjligheter som den mest avancerade nutida tekniken erbjuder. Kuang (hans tilltalsnamn) leker i sin konst med begreppet funktion, i verk som för tankarna till olika bruksobjekt men som är befriade från alla funktioner utöver sina symboliska och konstnärliga kvaliteter.
Av de omkring tjugo större och mindre verk som Liu Chien-Kuang visar på Galleri Glas så har många sitt ursprung i studier av de kungliga porslinserviserna som Kuang företog på Rosenborg Slott i Köpenhamn under sin tid på Danmarks Kungliga konstakademi, och i senare fördjupningar i dansk, svensk och europeisk dekorativ tradition.
”Jag är fascinerad av den gamla nordiska traditionen med rötter i 1500-talet — hur man presenterade objekt gjorda för funktion högtidligt, som prydnadsföremål på väggar och hyllor”, säger Kuang. ”I Sverige finns ett fantastiskt ord för detta — skådeskänken — som härstammar från början av 1600-talet. Den traditionen finns inte i den kultur där jag är uppväxt. Det har förstås att göra med att porslinet kom från Kina och var mycket dyrbart. Jag tycker det finns något spännande med objekt som är funktionella men som i själva verket inte har någon annan funktion än att förmedla makt och välstånd”.
”På något sätt så knyter det här sättet att betrakta föremål för mig an till europeers syn på människor från andra delar av världen”, tillägger Kuang. ”Jag kallar mig själv för immigrant. Jag försöker flytta in i det svenska samhället. När jag ser traditioner och kulturella fenomen här så upplever jag det förstås annorlunda än de som har växt upp här. Mitt eget land är intressant ur en nationell och kulturell synpunkt. Många undrar om vi är en del av Kina. Vi har varit koloniserade av Spanien, Holland, England, Kina och Japan som alla har lämnat spår i vår kultur. Det är mitt eget arv, en del av hur jag identifierar mig själv. Jag vill föra in de aspekterna i mitt arbete”.
I många av de objekt som han visar på Galleri Glas har Liu Chien-Kuang använt sig av den antika italienska Reticello-tekniken, utvecklad och förfinad i Murano, för att skapa sina mönster. Inte många i Sverige behärskar idag denna avancerade teknik som Kuang i unga år lärde sig att bemästra. Han konstruerar sina mönster digitalt och blåser dem sedan för egen hand på pipan.
Tone Linghult
Tone Linghult började redan under sin studietid vid glas- och keramiklinjen på Konstfack i Stockholm att utveckla en egen teknik för sin glaskonst. I sina skulpturer och installationer kombinerar hon glasblåsning med skulpterande i järnnät, ett material som hon har arbetat med alltsedan sina konststudier på gymnasiet.
”Jag blev fängslad av nätets förmåga att framhäva former med sin transparens och tygliknande egenskaper”, berättar Tone Linghult. ”Länge arbetade jag bara med nätet som jag ljussatte för att skapa skuggspel. Glaset upptäckte jag under en förberedande kurs och har sedan arbetat med under mina år på Konstfack. Jag skulpterar och syr ihop formerna för hand och blåser sedan glaset ned i formen”.
”Det är spännande med processens olika tempon — det långsamma skulpterandet med nätet och sedan glasblåsningen där allt händer väldigt snabbt”, fortsätter Tone. ”Processen är fantastiskt sensuell, något jag önskar att alla fick vara med om. Först blåser man in glaset för att fylla ut formen, sedan måste man släppa efter och dra tillbaka för att det inte skall bli för uppblåst. Det blir som att andas i det heta glaset, en rörelse man vill fånga”.
Ett starkt intresse för psykologi, relationer, kroppar och känslor har från början varit den viktigaste inspirationskällan i Tone Linghults konst.
”Jag är fascinerad av kroppars förmågor att skapa former och rörelser och uttrycka känslor”, säger Tone Linghult”.
På Galleri Glas visar Tone Linghult tio skulpturer och en installation, alla byggda på kroppar i naturlig, det vill säga hennes egen storlek. De flesta av skulpturerna är ljusa, där järnnätet har avslägsnat, medan några är mörka, där nätet har lämnats kvar.
Som en del av utställningen Det främmande och det igenkännbara publicerar Galleri Glas en katalog med en text av författaren, poeten och konstnären Johanna Ekström.
