Wåhlström gick en ett-årig kurs i keramik på Malmstens Capellagården på Öland 1977. I Småland fanns Glasskolan i Orrefors där Wåhlström sedan fortsatte sina studier. Under utbildningen i Orrefors förstod Ann Wåhlström att hon måste vidga sina vyer och komplettera sina nyförvärvade kunskaper. År 1979 lyckades hon för egen maskin ta sig till Pilchuck utanför Seattle.
1981 var Wåhlström specialelev på Konstfack med Paula Bartron och Bertil Vallien som lärare. Tillbaka i USA och i New York bestämde sig Ann Wåhlström för att bli ambulerande glasblåsare. Det fanns möjlighet att hyra in sig i New York Experimental Glass Workshop, NYEGW, men också hitta tillfälliga arbetsperioder i både Schweiz och Sverige. Det första glaset som Ann Wåhlström visade för publik i Sverige, efter studieåret i Stockholm, var på Konstfacks vårutställning 1982. Hon hade experimenterat med koner och halvsfärer i starka färger, ibland med fräckt dekorerade små cylindriska ploppar.
Några år senare, 1985 hade Ann Wåhlström sin första separatutställning på New Glass Gallery Nilsson, New York, och efter den utställningen fick hon erbjudande att ingå i Kosta Bodas formgivargrupp. Redan året därpå visades det första resultatet på en utställning med rubriken "Saturnus" i Kosta Bodas dåvarande utställningslokal inhyst i f.d. Kägelbanan på Djurgården.
I ett engagerat projekt 1995 lät Kosta Boda sina formgivare bjuda in varsin gästkonstnär att göra egna verk och gemensamt skapa ett samtal om form och material. Ann Wåhlström bjöd in konstnären och illustratören Mats Gustafson som också hade varit hennes New York-vän och inspiratör. Samarbetet presenterades i utställningen Eight visitors - Sixteen friends. Arbetsparet Gustafson/Wåhlström, som båda arbetade med klart och violett glas, fick stor uppmärksamhet för sina organiska och strama former som så självklart intog rummen med en egen styrka.
1999 på Smålands Glasmuseum i Växjö manifesterades utställningen "Cyklon", gestaltad av Tom Hedqvist, som också tidigare utformat Wåhlströms presentationer. Temat var rörelse och spiraler, inte minst i betydelsen att båda fenomenen funnits med som erfarenheter under en svår tid i Wåhlströms liv. Utställningen blev Ann Wåhlströms andra stora genombrott - särskilt de genialt tunt blåsta Soapbubbles.
En av utställningsbesökarna var regissören Pia Forsgren, som fascinerades av kombinationen sprödhet och storslagenhet i formerna. Hon hade sedan länge haft planen att sätta upp "Different Trains" av den amerikanske kompositören Steve Reich tillsammans med Fläskkvartetten på Judiska teatern i Stockholm.
"Different Trains" hade premiär 2008. Det blev en stor framgång och uppsättningen spelades i 60 föreställningar, för att tre år senare turnera till Jerusalem med 25 föreställningar. Det blev sedan en repris i Stockholm, 2012, med ytterligare 25 föreställningar. Delar av den scenografiska glasinstallationen visas sedan 2017 i eget rum i det nyetablerade Scenkonstmuseet i Stockholm.
Avslutet med Kosta Boda 2005 ledde till att Ann Wåhlström etablerade sig som en fri formgivare och konstnär. Hon har sedan dess tagit fram glas för Svenskt Tenn och Design House Stockholm. Hon har också återvänt till Dale Chihulys fadershus och fortsatt att arbeta med eget unikt studioglas i hyttan på Museum of Glass, Tacoma, USA. Friheten har fått henne att finslipa sin egen modernism till nya styrkor, stora cylindrar och droppformer med fräckt nonchalanta, grafiska mönster. Verk som presenterats bland annat i fem soloutställningar hos Galleri Mårtenson & Persson i Stockholm och på Sveriges Glasmuseum i Växjö.
Debuten med "Stones and Vessels" hos Galleri Glas är inledningen på ett nytt kapitel i Ann Wåhlströms konstnärskap. Sen fortsättate resan hos Galleri Glas med utställningen Mirror samt grupputställningar 20/2020, Klenell, Wretman, Wåhlström och Ljusbord. Ann visade även med Galleri Glas tilsammans med Maria Hall på Market Art Fair, Liljevalchs 2024.